DOMBÖCKER
Ur 1796 i rätten :
FÖRORD
Föreliggande uppsats skall handla om domböcker. Jag vill därför
redovisa mitt personliga förhållande till dessa. Jag gör detta
utifrån min egen personliga uppfattning.
Jag började läsa domböcker dels för att se det fanns nedskrivet något
om mina anpersoner och dels för att se vilka spår den stora av
köpmannen Magnus Huss (Vildhussen) verkställda regleringen av
Indalsälven vid Ragunda år 1796 kan ha satt i protokollen. Jag har
funnit vittnesbörd om båda företeelserna.
Historisk sammanfattning.
Före 1796 fanns i Ragunda en stor sjö, Ragundasjön, som dämts upp av
en sandås bildad av inlandsisen. Utloppet av Ragundasjön bildade ett
vattenfall, Storforsen eller Gedungsen, med ca 35 m fallhöjd.Gedungsen
hindrade timmerflottning och man hade länge planerat att gräva en
kanal förbi fallet. Detta fullbordades av Magnus Huss (Vildhussen)
1796. Natten 6-7 juni bröt älven igenom sandåsen. Det uppstod en
lavineffekt. Hela sandåsen fördes med vattenmassorna och Ragundasjön
tömdes på 2-4 timmar med stora översvämningar som följd.
I Ragunda tingslags domböcker finns från tiden före 1796 mål, som rör
förberedelserna av kanalgrävningen. Från 1796 och framåt finns mål som
rör följderna av sjötömningen.
Tvärsnittsundersökningen av domböckerna från 1796 påbörjades år 1989.
HÄRADER OCH STÄDER
I tabell 1 redovisas de härader och städer som blivit föremål för
excerpering.
Tabell 1 Härader och städer.
Jag har gjort en indelning av ämnen för målen. Eftersom det är ett juridiskt material, så kan man hävda att kodningen bör ske efter strängt juridiska grunder. En sådan kodning anknyter också till den typ av register som görs vid senare tiders domböcker. Ser man strikt till proveniensprincipen så är denna kodmetod den enda riktiga.
Om man å andra sidan hävdar att detta källmaterial ger så mycken annan information för främst historieforskning och folklivsforskning, så bör andra uppdelningar än rent juridiska användas i en måltypskod. Då bör man främst se objektet för målet som huvudsak och måltypen i andra hand som kodningsunderlag. Det finns idag ingen standardiserad kodning av målämnen. Jag har valt att göra en kombinerad ämnes- och typkodning.
Måltypskoden består alltså av två komponenter, en objektsdel och en typdel. För att skilja de olika koddelarna åt är objekttyper betecknade med bokstäver och måltyper med siffror.
I min kodning har jag stundom stött på problemet att ett mål handlar om flera saker, t ex en arvstvist där en fastighet omfattas av tvisten. Jag har kodat med vad jag ansett vara det dominerande innehållet i målet. Jag har dock möjlighet i den statistiska behandlingen av målen att presentera även övrigt innehåll. Det rör t ex vid "öfwerfall med hugg och slag" där svarande varit "af starka drycker öfwerlastad" och samtidigt utslungat "okwädinsord".
Grundexcerperingen gjordes 1989-1994. Den gjordes diplomatariskt i urval och utdrag, dvs
1) bokstavstroget,
2) ej alla mål,
3) utdrag av målets väsentliga innehåll.
Undersökningen omfattar mål, som förekommit under 1796. Det innebär att även mål, som påbörjats före 1796 och/eller avslutats efter 1796 finns med. Alla mål har statistikförts. För att få rättvisande statistik över hur många mål, som egentligen förekommer under ett, har jag gjort en särskild räkning av de mål som påbörjas 1796. Mål som uppropas fler gånger och som således finns i fler än ett protokoll har i målstatistiken angivits som ett mål. Även antalet protokoll har räknats. Dessa benämningar används i uppsatsen med angiven betydelse.
Denna statistikbehandling gäller målen från de 51 områdena. För övriga områden har antalet protokoll räknats. Man kan med hjälp en mål/protokoll-kvot från de 51 områdena göra en skattning av antalet mål för hela riket.
MÅLANTAL
Tabell 2 Målantal 1796. Befintligt och bearbetat.
| MÅLBEST | ANTAL | PROCENT | PROCENT |
|---|
| HELA(beräkn) | 75000 | 100 |
|---|
| Exerperat | 10000 | 13 | 100 |
|---|
| Normerat | 4575 | 6 | 46 |
|---|
I denna tabell visas de två urvalen jag beskrivit ovan. I det första
urvalet har jag valt härader och städer. Detta urval är i strikt
mening inte slumpartat; jag har valt områdena av uttalade skäl. Dock
kan urvalet anses slumpartat gentemot materialet enär jag valt områden
utan att från början känna till domböckernas innehåll. Det andra
urvalet är styrt av bl a eget intresse och får bedömas därefter.
Mikrofilmer och grundmaterial för undersökningen förvaras hos mig.
Kopia av delar av arbetsmaterialet finns i tingshuset i Häljebol.
Kopia av det normaliserade materialet förvaras hos Folkrörelsernas
Arkiv för Värmland i Karlstad.
Sidan producerad av:
Bernhard Granholm
Uppdaterad 1998-12-24